1) Hudförbättring / Anti-aging

1. Shurrab K, et al. Low-level laser therapy for skin rejuvenation: systematic review and meta-analysis. J Cosmet Dermatol. 2024.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38817003/

• Population: Sammanställda kliniska studier av hudelasticitet, rynkor och melasma.
• Intervention: Olika LLLT/LED-protokoll (rött och nära infrarött).
• Viktigaste resultaten:
  • Förbättrad hudelasticitet
  • Minskade rynkor
  • Betraktas som väl tolererad och användbar som kompletterande behandling
• Studietyp: Systematisk översikt (2024).
• Styrkor/begränsningar: Ny metaanalys; begränsningar på grund av varierande doseringar och utfallsmått.

2. Couturaud V, Le Fur M, Pelletier M, Granotier F. Reverse skin aging signs by red light photobiomodulation. 2023.

https://www.researchgate.net/publication/372014314_Reverse_skin_aging_signs_by_red_light_photobiomodulation

• Population: 20 friska vita kvinnor med blandad till fet hud; exakt ålder angavs inte.
• Intervention: LED-mask (~630 ±10 nm, ~15,6 J/cm²), 2 sessioner per vecka i 3 månader (12 min per session).
• Viktigaste resultaten:
  • Minskad ansiktsförslappning
  • Ökad dermal täthet
  • Minskad porstorlek
  • Minskad talgproduktion
  • Effekterna kvarstod i flera veckor efter avslutad behandling
• Studietyp: Klinisk interventionsstudie utan kontrollgrupp.
• Styrkor/begränsningar: Litet urval, ingen placebogrupp.

3. Mota LR, et al. Photobiomodulation reduces periocular wrinkle volume: a randomized controlled trial (2023)

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36780572/

• Population: 137 kvinnor i åldern 40–65 år med hudfototyp II–IV.
• Intervention: 10 sessioner under 4 veckor med rött (660 nm) och bärnstensfärgat (590 nm) ljus, split-face-modell.
• Viktigaste resultaten:
  • Rynkreduktion med rött ljus
  • Likvärdig rynkreduktion med bärnstensfärgat ljus
  • Ingen signifikant förbättring av hydrering eller viskoelasticitet
• Studietyp: Randomiserad, kontrollerad split-face-studie.
• Styrkor/begränsningar: Fokus på det periokulära området, kort uppföljning.

4. Jagdeo J, et al. Light-emitting diodes in dermatology: A systematic review. J Am Acad Dermatol. 2018.

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6099480/

• Population: Olika kliniska studier (fotoåldrande, akne, hudläkning).
• Intervention: Rött (630–660 nm) och NIR (830–880 nm) ljus i olika protokoll.
• Viktigaste resultaten:
  • Förbättrade rynkor
  • Ökad hudelasticitet
  • Kollagenstimulering
  • Rynkreduktion beskrevs i flera studier
• Studietyp: Systematisk översikt.
• Styrkor/begränsningar: Stor variation i doseringar och apparater.

5. Wunsch A & Matuschka K. A controlled trial… Photomed Laser Surg. 2014.

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3926176/

• Population: Vuxna som fick PBM i hela ansiktet.
• Intervention: Polykromatiskt rött/NIR-ljus under flera veckor.
• Viktigaste resultaten:
  • Högre deltagartillfredsställelse
  • Minskning av fina linjer
  • Ökad kollagentäthet
• Minskad talgproduktion i hårbotten
• Styrkor/begränsningar: Enhetsberoende; standardiserade doseringar behövs.

6. Avci P, et al. Low-level laser therapy (LLLT) in skin. Lasers Surg Med. 2013.

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4126803/

• Population: Kliniska och prekliniska data.
• Intervention: Rött ljus (600–700 nm) och NIR (760–1100 nm).
• Viktigaste resultaten:
  • Ökad ATP-produktion
  • Stimulering av kollagensyntesen
  • Ökad fibroblastaktivitet
• Förbättrad metabol signalering i muskelvävnad och annan vävnad
• Styrkor/begränsningar: Stark mekanistisk evidens.

2) Snabbare återhämtning, muskelåterhämtning & idrottsprestationer

1. Luo WT, et al. Effects of Low-Level Laser Therapy on Muscular Performance and Recovery: Systematic Review & Meta-analysis. Front Physiol. 2021.

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9460079/

• Population: 24 kliniska studier på idrottare och aktiva vuxna.
• Intervention: LLLT/PBM före eller efter träning, våglängder 630–904 nm.
• Viktigaste resultaten:
  • Förbättrad muskelstyrka när det appliceras före ansträngning
  • Minskad muskelskada (lägre CK-värden)
  • Minskad muskelömhet
• Studietyp: Metaanalys.
• Styrkor/begränsningar: Många studier; variation i dosering och tidpunkt.

2. Tomazoni SS, et al. Infrared Low-Level Laser Therapy applied before running test. Lasers Med Sci. 2019.

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6885272/

• Population: Friska, aktiva vuxna.
• Intervention: IR-LLLT (808–830 nm) applicerad före ett progressivt löptest.
• Viktigaste resultaten:
  • Bättre prestation under löpning
  • Lägre trötthetsindikatorer jämfört med placebo
• Studietyp: Randomiserad klinisk studie.
• Styrkor/begränsningar: Välkontrollerad; en session, inga långsiktiga data.

3. Rossato M, et al. Dose-response effect of photobiomodulation on exercise performance. Lasers Surg Med. 2020.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33232629/

• Population: 18 fysiskt aktiva män.
• Intervention: PBM applicerad på quadriceps i olika energidoser före ansträngning.
• Viktigaste resultaten:
  • Tydligt dos–responsförhållande
  • Fler repetitioner möjliga innan trötthet
  • Minskad muskeltrötthet
• Studietyp: Randomiserad crossover-studie.
• Styrkor/begränsningar: Litet urval men utmärkt kontroll.

4. Lanferdini FJ, et al. Effects of Photobiomodulation Therapy on Performance in Sports: Randomized Trials & Mechanisms. Sports Med. 2023.

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10594465/

• Population: Idrottare och aktiva vuxna.
• Intervention: PBM före eller efter ansträngning, vanligtvis 660–850 nm.
• Viktigaste resultaten:
  • Förbättrad syredynamik i musklerna
  • Mindre muskelskada efter ansträngning
  • Snabbare muskelåterhämtningsprocesser
• Studietyp: Systematisk översikt.
• Styrkor/begränsningar: Omfattande översikt; behov av enhetliga doser.

5. Ailioaie LM & Ailioaie C. Photobiomodulation and sports: a narrative review with an RCT example. 2021.

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8706093/

• Population: Friska män (RCT) + bredare idrottspopulation i översikten.
• Intervention: PBM applicerad på biceps före styrkeansträngning.
• Viktigaste resultaten:
  • Mindre trötthet under tester
  • Längre tid till muskelfailure
• Studietyp: RCT + narrativ översikt.
• Styrkor/begränsningar: Fokuserade på en muskelgrupp; bredare forskning behövs.

6. De Oliveira et al. Photobiomodulation preconditioning improves muscular performance: systematic review (2018).

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29090398/

• Population: Randomiserade studier med idrottare/friska deltagare.
• Intervention: PBM applicerad före träning eller ansträngning.
• Viktigaste resultaten:
  • Konsekvent minskning av muskeltrötthet
  • Förbättrade prestationer i olika sporttester
• Studietyp: Systematisk översikt och metaanalys.
• Styrkor/begränsningar: Starkt stöd; variation i protokoll.

3) Mer energi och mindre trötthet

1. Salehpour F., et al. Transkraniell PBM förbättrar hjärnans energimetabolism genom aktivering av cytokrom c-oxidas (2023)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10552827/

• Population: Översikt av djur- och humanstudier om hjärnans energi och mitokondrier.
• Intervention: Röd/NIR-hjärn-PBM (vanligen 630–1064 nm).
• Viktigaste resultaten:
  • Ökad aktivitet hos cytokrom c-oxidas
  • Ökad ATP-produktion i hjärnan
  • Bättre tillgång till kognitiv energi
• Studietyp: Systematisk översikt.
• Styrkor/begränsningar: Stark mekanistisk grund; forskningsparametrarna varierar.

2. Naeser MA., et al. Transkraniell PBM vid kronisk hjärndysfunktion: förbättrad trötthet och kognition (2022)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9271305/

• Population: Personer med långvariga kognitiva besvär.
• Intervention: Rött/NIR tPBM applicerat på prefrontala cortex.
• Viktigaste resultaten:
  • Mindre mental trötthet
  • Förbättrad uppmärksamhet och bearbetningshastighet
  • Förbättrat humör
• Studietyp: Klinisk interventionsstudie.
• Styrkor/begränsningar: Lovande; ingen placebokontroll.

3. Vargas E., et al. PBM ökar cerebral syresättning och vakenhet (NIR 1064 nm), randomiserad studie (2017)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5445709/

• Population: Friska vuxna.
• Intervention: 1064 nm NIR på pannan i 8 minuter.
• Viktigaste resultaten:
  • Ökad syresättning i hjärnan
  • Högre vakenhet
  • Möjlig ökning av mental energi
• Studietyp: Randomiserad kontrollerad studie.
• Styrkor/begränsningar: Starka fysiologiska mätningar; kort interventionsperiod.

4. Henderson TA, et al. Neuroenergetiska fördelar med PBM: översikt (2022)

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35149652/

• Population: Studier på människor och djurmodeller med fokus på neuronernas energiförsörjning.
• Intervention: Olika PBM-våglängder från 630–1064 nm.
• Viktigaste resultaten:
  • Ökad ATP-syntes
  • Minskad oxidativ stress
  • Intervention: PBM med olika parametrar.
• Studietyp: Mekanistisk översikt.
• Styrkor/begränsningar: Stark biologisk grund; variation mellan studier.

5. Darlot F, et al. PBM omformar energimetabolismen i neuroner: experimentella och translationella belägg (2022)

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35413191/

• Population: Djur- och cellstudier kompletterade med tidiga kliniska data.
• Intervention: PBM med rött/NIR-ljus för mitokondriell stimulering.
• Viktigaste resultaten:
  • Förbättrad ATP-produktion
  • Bättre energieffektivitet i neuroner
  • Potentiell användning vid trötthetsbesvär
• Studietyp: Translational research-översikt.
• Styrkor/begränsningar: Lovande; begränsade storskaliga data från människor.

6. Hwang J, et al. PBM mot mental trötthet: randomiserad sham-kontrollerad studie (2016)

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27285902/

• Population: Friska vuxna med mental trötthet.
• Intervention: 825 nm tPBM riktad mot frontala hjärnområden.
• Viktigaste resultaten:
  • Betydande minskning av mental trötthet
  • Förbättrade kognitiva prestationer
• Studietyp: Dubbelblind, placebokontrollerad studie.
• Styrkor/begränsningar: Stark design; en session, långtidseffekten är okänd.

4) Smärtlindring (muskel- & ledsmärta)

1. González-Muñoz A, et al. Effekt av fotobiomoduleringsterapi vid smärta och inflammation: systematisk översikt (2023)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10094541/

• Population: Kliniska studier av akut och kronisk muskuloskeletal smärta.
• Intervention: Lokal applicering av röd och nära-infraröd PBM.
• Viktigaste resultaten:
  • Minskade smärtpoäng i flera RCT-studier
  • Minskade inflammationsmarkörer
  • Förbättrad vävnadsåterhämtning
• Studietyp: Systematisk översikt.
• Styrkor/begränsningar: Ett gott antal RCT-studier; variation i dosering och parametrar.

2. Hamblin MR. Mekanismer och tillämpningar av fotobiomoduleringens antiinflammatoriska effekter (2017)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5523874/

• Population: Prekliniska och kliniska studier av inflammation och smärta.
• Intervention: Röd/NIR PBM på celler, i djurmodeller och på mänsklig vävnad.
• Viktigaste resultaten:
  • Minskning av proinflammatoriska cytokiner
  • Ökning av M2-makrofager (reparerande typ)
  • Minskad oxidativ stress
• Studietyp: Mekanistisk översikt.
• Styrkor/begränsningar: Stark biologisk grund; behov av enhetliga forskningsprotokoll.

3. Tomazoni SS, et al. IR LLLT före träning minskar smärta efter träning och markörer (2019)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6885272/

• Population: Friska manliga idrottare.
• Intervention: Infraröd LLLT före intensiv träning.
• Viktigaste resultaten:
  • Betydande minskning av muskelsmärta efter träning
  • Lägre CK-nivåer och oxidativ stress
  • Bättre markörer för muskelåterhämtning
• Studietyp: Randomiserad, placebokontrollerad studie.
• Styrkor/begränsningar: Välkontrollerad; endast kortsiktiga effekter och liten grupp.

4. Tsou YA, et al. Effekter av PBMT vid fördröjd träningsvärk: systematisk översikt & metaanalys (2025)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12286287/

• Population: Studier av träningsvärk (DOMS) hos friska vuxna.
• Intervention: PBM applicerat före eller efter träning.
• Viktigaste resultaten:
  • Minskad DOMS-intensitet vid olika tidpunkter
  • Bättre muskelfunktion under återhämtningen
• Begränsat antal högkvalitativa RCT:er tillgängliga
• Styrkor/begränsningar: Ett gott antal studier; effekten beror på tidpunkten för appliceringen.

5. González-Muñoz A, et al. PBM som tilläggsbehandling vid kronisk muskuloskeletal smärta (2023)

https://www.mdpi.com/2076-3417/15/8/4161

• Population: Personer med knäartros, tendinopati och ländryggssmärta.
• Intervention: PBM som tillägg till fysioterapi eller standardbehandling.
• Viktigaste resultaten:
  • Ytterligare smärtlindring utöver vanlig behandling
  • Förbättrad funktion
• Studietyp: Systematisk översikt och sammanfattning av studier.
• Styrkor/begränsningar: Positiv bild; behov av större RCT-studier.

5) Neurologiska fördelar (fokus, minne & kognition)

1. Naeser MA, et al. Förbättrad kognitiv funktion efter transkraniella LED-sessioner vid kronisk TBI (2011 / 2016)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3104287

• Population: Personer med kronisk traumatisk hjärnskada (TBI) och kognitiva nedsättningar.
• Intervention: Upprepade transkraniella röd/NIR LED-sessioner (633–870 nm).
• Viktigaste resultaten:
  • Förbättrad uppmärksamhet
  • Förbättrat minne
  • Förbättrade exekutiva funktioner
• Studietyp: Kliniska pilotrapporter.
• Styrkor/begränsningar: Konsekventa förbättringar; behov av större kontrollerade RCT-studier.

2. Qu X, et al. Upprepad transkraniell fotobiomodulering förbättrar arbetsminnet hos äldre vuxna (2022)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9514540/

• Population: Friska äldre vuxna.
• Intervention: Sju dagar med NIR tPBM-sessioner.
• Viktigaste resultaten:
  • Arbetsminnet förbättrades direkt efter sessionerna
  • Effekten kvarstod i flera veckor
• Studietyp: Randomiserad kontrollerad studie.
• Styrkor/begränsningar: Välkontrollerad; begränsad urvalsstorlek.

3. de Oliveira BH, et al. tPBM ökar kognitiv funktion och BDNF hos vuxna med MCI (2024)

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39423445/

• Population: Vuxna med mild kognitiv nedsättning (MCI).
• Intervention: tPBM-sessioner jämfört med placebo/sham.
• Viktigaste resultaten:
  • Förbättrade kognitiva prestationer
  • Ökade cirkulerande BDNF-nivåer (neurotrofisk faktor)
• Studietyp: RCT.
• Styrkor/begränsningar: Stark studiedesign; behov av långsiktiga studier.

4. Urquhart EL, et al. Transkraniellt PBM-inducerade förändringar i EEG och kognition (2020)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7587286/

• Population: Friska vuxna.
• Intervention: En enda session med NIR tPBM (830 nm).
• Viktigaste resultaten:
  • Ökad delta- och theta-EEG-aktivitet (förknippad med avslappning och kognitiv modulering)
  • Kortsiktiga kognitiva förbättringar
• Studietyp: Kontrollerad experimentell studie.
• Styrkor/begränsningar: Stark neurofysiologisk evidens; liten deltagargrupp.

5. Pan W, et al. Framsteg inom fotobiomodulering vid kognitiv nedsättning (2023, översikt)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9945713/

• Population: Prekliniska modeller och studier på människor med TBI, demens och kognitiv försämring.
• Intervention: Röd/NIR tPBM.
• Viktigaste resultaten:
  • Förbättrat cerebralt blodflöde
  • Mitokondriellt stöd
  • Förbättringar av kognitiva utfall i flera studier
• Studietyp: Översikt.
• Styrkor/begränsningar: Mycket omfattande; kliniska protokoll varierar kraftigt.

6. Nizamutdinov D, et al. Transkraniellt Near-Infrared (tNIR)-ljus vid demens: säkerhet och kognitiva effekter (2021)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8219492/

• Population: Personer med demens.
• Intervention: Upprepade tNIR-sessioner i hemmet.
• Viktigaste resultaten:
  • Behandlingen tolererades väl
  • Förbättrad kognition hos vissa deltagare
  • Förbättrad sömnkvalitet och sinnesstämning rapporterades
• Studietyp: Fallserier / forskningsprotokoll.
• Styrkor/begränsningar: Värdefull forskning från verkliga förhållanden; behov av större kontrollerade RCT-studier.

6) Hormonbalans

1. Hamblin MR. Mekanismer bakom PBM: mitokondriell funktion och NO-frisättning som påverkar endokrina celler (2017)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5523874/

• Population: Mekanistiska studier + begränsade data från människor.
• Intervention: Röd och Near-Infrared photobiomodulation.
• Viktigaste resultaten:
  • Ökad ATP-produktion
  • Frisättning av kväveoxid (NO)
  • Biologiska effekter som kan påverka endokrin cellaktivitet och stressrespons
• Studietyp: Mekanistisk översikt.
• Styrkor/begränsningar: Stark biologisk grund; få direkta kliniska hormonella RCT-studier.

2. Yosefov-Abramson / Hernández-Bule 2024: PBM-effekter på reproduktionsvävnader

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11049838/

• Population: Djurmodeller + små pilotstudier på människor.
• Intervention: Lokal röd/NIR-PBM på reproduktiva vävnader.
• Viktigaste resultaten:
  • Förbättrad follikelaktivitet och livskraft i djurmodeller
  • Intervention: PBM med olika parametrar.
  • Bättre blodcirkulation i reproduktiva strukturer
• Studietyp: Preklinisk översikt + pilotdata från människor.
• Styrkor/begränsningar: Lovande, men begränsade hormonella humanstudier.

3. Liebert A et al. PBM och systemisk neuroimmun/endokrin modulering (2020)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7673843/

• Population: Prekliniska och kliniska studier av olika tillstånd.
• Intervention: Systemisk PBM (transkraniell och perifer).
• Viktigaste resultaten:
  • Modulering av inflammationsmarkörer
  • Påverkan på hypotalamus–hypofys–binjureaxeln (HPA-axeln)
  • Möjlig roll vid stressreglering och hormonell balans
• Studietyp: Narrativ översikt.
• Styrkor/begränsningar: Starkt mekanistiskt stöd; brist på stora hormonella RCT:er på människor.

4. Laakso EL (2023): Effekter av PBM på tarm–hjärna–endokrina axlar

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10216148/

• Population: Mekanistiska studier och små humanstudier.
• Population: RCT:er och kontrollerade studier av personer med nedstämt humör.
• Viktigaste resultaten:
  • Modulering av mitokondrier i hormonella och metabola processer
  • Påverkan på kommunikationen mellan tarm, hjärna och hormoner
  • Potentiellt relevant för stress, energi och hormonell reglering
• Studietyp: Översikt.
• Styrkor/begränsningar: Stark teoretisk grund; få omfattande humanstudier.

5. Hernández-Bule et al. (2024): Översikt över PBM och endokrin funktion

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11049838/

• Population: Kliniska humanstudier, små RCT:er, djurmodeller och mekanistiska studier.
• Intervention: PBM på endokrint relaterade områden (hjärnan och perifera körtelvävnader).
• Viktigaste resultaten:
  • Möjliga effekter på kortisol, melatonin och andra hormoner
  • Mekanistiska kopplingar via mitokondriell stimulering och neuroendokrin signalering
• Studietyp: Systematisk översikt.
• Begränsningar: Få stora RCT:er; hormonella utfall är ofta sekundära; stor variation mellan protokoll.

7) Bättre sömn

1. Saltmarche A, et al. Betydande förbättringar av kognition och sömn rapporterade hos personer med demens efter PBM (2017)

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28186867/

• Population: Personer med mild till måttlig demens.
• Intervention: Upprepad fotobiomodulering (transkraniell/nära infraröd).
• Viktigaste resultaten:
  • Förbättrad sömnkvalitet
  • Mindre nattlig oro
  • Förbättringar av kognitiva funktioner
• Studietyp: Fallserie.
• Styrkor/begränsningar: Konsekventa rapporter från vårdgivare, men ingen kontrollgrupp.

2. Nizamutdinov D, et al. tNIR vid demens: förbättrad sömn och humör (2021)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8219492/

• Population: Personer med demens.
• Intervention: Upprepade tNIR-sessioner i hemmet.
• Viktigaste resultaten:
  • Rapporterad förbättrad sömnkvalitet
  • Förbättrat humör
• Studietyp: Fallserie / kontrollerat protokoll.
• Styrkor/begränsningar: Verklig miljö; ingen blindad RCT.

3. Gaggi NL, et al. Förbättrad sömn, vakenhet och kognition med fotobiomodulering (översikt 2025)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12350269/

• Population: Friska frivilliga och kliniska grupper.
• Intervention: Transkraniell PBM, intranasal PBM och ljusterapi.
• Viktigaste resultaten:
  • Förbättrad vakenhet under dagen
  • Möjligt stöd för nattsömnen
  • Effekter via cirkadiska och mitokondriella vägar
• Studietyp: Översikt (2025).
• Styrkor/begränsningar: Blandning av interventionsmetoder; ett framväxande forskningsområde.

4. Urquhart EL et al. tPBM changes EEG & cognition; sleep-related EEG changes noted (2020)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7587286/

• Population: 20 friska vuxna.
• Intervention: En session med transkraniell PBM på 830 nm.
• Viktigaste resultaten:
  • Ökning av delta- och theta-EEG-aktivitet (förknippad med avslappning och sömntryck)
  • Kortsiktiga kognitiva förbättringar
  • EEG-profilen uppvisade likheter med tidiga sömncykler
• Studietyp: Experimentell crossoverstudie.
• Styrkor/begränsningar: Stark neurofysiologi, men sömn är inte det primära utfallet.

5. Bragato EF et al. (2023): LED Mask RCT protocol including sleep as outcome

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9902007/

• Population: 60 kvinnor mellan 35 och 60 år.
• Intervention: 633 nm och 830 nm LED-mask, 20 minuter per session, 3 gånger per vecka under 8 veckor.
• Viktigaste fynden: Detta är ett protokoll; sömn mäts med PSQI, men inga resultat har publicerats ännu.
• Studietyp: Randomiserat, dubbelblint, placebokontrollerat protokoll.
• Styrkor/begränsningar: Stark studiedesign; resultaten inväntas fortfarande.

6. Hamblin MR (2017) & Laakso EL (2023): PBM and melatonin/circadian mechanisms

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5523874/

• Population: Djurmodeller, cellstudier och indirekta data från människor.
• Intervention: Rött ljus (630–660 nm) och nära-infraröd (800–850 nm) PBM.
• Viktigaste resultaten:
  • Ökning av cytokrom c-oxidasaktivitet
  • Ökning av ATP och kväveoxid
  • Möjlig påverkan på melatoninsyntesen
  • Normalisering av cirkadiska rytmer hos djur
• Studietyp: Mekanistisk översikt.
• Styrkor/begränsningar: Stark biologisk grund; få sömninriktade RCT-studier på människor.

8) Hårväxt

1. Torres AE et al. Photobiomodulation for the management of hair loss (2021)

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33377535/

• Population: Översikt av flera RCT-studier på alopeci.
• Intervention: Rött ljus (630–660 nm) och nära-infraröda LED-hjälmar/mössor, 2–3 gånger per vecka under 12–26 veckor.
• Viktigaste resultaten:
  • Flera RCT-studier beskriver en ökning av hårtätheten
  • Förbättringar av hårväxt och hårstruktur
• Studietyp: Narrativ översikt + sammanfattning av RCT-studier.
• Styrkor/begränsningar: Bred täckning; variation i protokoll kvarstår.

2. Hamblin MR. Photobiomodulation for alopecia (översikt från 2019)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6737896/

• Population: Prekliniska och kliniska studier.
• Intervention: PBM mellan 630–830 nm i olika apparater.
• Viktigaste resultaten:
  • Stimulering av mitokondrier i hårsäckarna
  • Stöd har beskrivits vid androgen alopeci och alopecia areata
• Studietyp: Översikt.
• Styrkor/begränsningar: God mekanistisk underbyggnad; äldre översikt jämfört med de senaste RCT-studierna.

3. Wang YF et al. Klinisk studie som jämför tre våglängder för hårväxt (2024)

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40398915/

• Population: 68 vuxna (18–60 år) med håravfall.
• Intervention: PBM med tre våglängder:
  • 650 nm
  • 1550 nm
  • 14.000 nm
  vergeleken met controle, gedurende 3 maanden plus 9 maanden follow-up.
• Viktigaste resultaten:
  • jämfört med kontrollgruppen under 3 månader plus 9 månaders uppföljning.
  • Ökad hårtäthet i alla PBM-grupper
  • Minskad täthet i kontrollgruppen
• Minskad talgproduktion i hårbotten
• Studietyp: Kontrollerad klinisk studie.

Styrkor/begränsningar: Unik jämförelse mellan våglängder; medelstort urval.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39325239/

• 4. Charoensuksira S, et al. Ljusledande mikronålsplåster + LED-hjälm (2024)
• Population: 16 deltagare med androgenetisk alopeci.
• Viktigaste resultaten:
  • Intervention: Mikronålsplåster kombinerat med LED-hjälm (522 nm + 633 nm), 50 mW/cm², 40 J/cm², varje vecka i 24 veckor.
  • Ökad hårtäthet i det belysta området
• Förbättrad hårkvalitet jämfört med kontroll
• Studietyp: Liten randomiserad studie med delade behandlingsområden.

Styrkor/begränsningar: Innovativ metod; mycket litet urval.

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8577899/

• 5. Yang K, et al. Hårväxtfrämjande effekter av rött ljus på 650 nm (ex vivo)
• Population: Ex vivo-kulturer av mänskliga hårfolliklar.
• Viktigaste resultaten:
  • Intervention: Exponering för rött ljus på 650 nm.
  • Stimulering av follikelaktivitet
• Uppreglering av mitokondrie- och tillväxtfaktorsignaler
• Studietyp: Mekanistisk ex vivo-studie.

Styrkor/begränsningar: Starkt biologiskt stöd; ingen direkt klinisk tillämpning.

9) Metabolism och energihushållning

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36040371/

• 1. Magalhães FC, et al. PBM och metabola utfall (översikt från 2022)
• Population: In vitro-, djur- och humanstudier.
• Viktigaste resultaten:
  • Intervention: PBM med olika parametrar.
  • Förbättrad mitokondriefunktion
  • Minskad inflammatorisk aktivitet
• Förbättrad metabol signalering i muskelvävnad och annan vävnad
• Studietyp: Narrativ/systematisk översikt.

Styrkor/begränsningar: Starkt teoretiskt stöd; fler RCT:er på människor behövs.

10) Bättre humör / mindre nedstämdhet

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38356614/

• 1. Ji Q., et al. Photobiomodulation och humörsymtom: metaanalys (2024)
• Population: RCT:er och kontrollerade studier av personer med nedstämt humör.
• Viktigaste resultaten:
  • Intervention: Transkraniell och perifer PBM.
  • Signifikant förbättring av humöret jämfört med placebo
• Begränsat antal högkvalitativa RCT:er tillgängliga
• Styrkor/begränsningar: Statistiskt signifikant effekt i analysen; heterogena protokoll.

2. Cho Y., et al. Metaanalys: tPBM och humörsymtom (2023)

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37651208/

• Population: Randomiserade och shamkontrollerade studier.
• Intervention: Olika transkraniella PBM-protokoll.
• Viktigaste resultaten:
  • Stöd för en positiv effekt av tPBM på humöret
  • Många studier hade otillräcklig statistisk styrka på grund av små urval
• Studietyp: Metaanalys.
• Styrkor/begränsningar: Grundlig analys, men begränsas av små studiedeltagarpopulationer.

11) Minskade inflammationer (artrit och autoimmuna sjukdomar)

1. Zhang R., et al. Mechanismen en werkzaamheid van PBM bij ontstekingsziekten (2023)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10531845/

• Population: Human- och djurstudier med fokus på inflammatoriska sjukdomar.
• Intervention: Olika protokoll för röd och nära infraröd PBM.
• Viktigaste resultaten:
  • Minskning av inflammationsmarkörer
  • Förbättrade mekanismer för vävnadsreparation
  • Positiva effekter vid ledsjukdomar och autoimmuna modeller
• Studietyp: Systematisk översikt (2023).
• Styrkor/begränsningar: Mycket omfattande; variation i studieprotokoll är fortfarande en begränsning.

2. Hamblin MR. Antiinflammatoriska effekter av PBM: mekanistisk översikt (2017)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5523874/

• Population: Cell-, djur- och humanstudier.
• Intervention: Rött och nära infrarött ljus.
• Viktigaste resultaten:
  • Minskad oxidativ stress
  • Minskning av proinflammatoriska cytokiner
  • Ökning av vasodilaterande kväveoxid (NO)
  • Modulering av mitokondrier och immunaktivitet
• Studietyp: Mekanistisk översikt.
• Styrkor/begränsningar: Stark biologisk grund; kliniska PBM-protokoll skiljer sig avsevärt.

3. Oliveira S., et al. PBM vid knäartros: systematisk översikt (2024)

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38775202/

• Population: RCT:er på personer med knäartros.
• Intervention: Laser- eller LED-PBM med olika parametrar.
• Viktigaste resultaten:
  • Minskad smärta
  • Möjlig förbättring av rörlighet och funktion
• Studietyp: Systematisk översikt och metaanalys (2024).
• Styrkor/begränsningar: Aggregerade data; låg säkerhet på grund av heterogena protokoll.

4. González-Muñoz A., et al. PBM vid kronisk smärta och inflammation: systematisk översikt (2023)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10094541/

• Population: Personer med kronisk smärta och inflammatoriska sjukdomar.
• Intervention: Laser- och LED-baserad PBM.
• Viktigaste resultaten:
  • PBM visar gynnsamma effekter på smärta och inflammation
  • Olika indikationer har nytta i varierande grad
• Studietyp: Systematisk översikt.
• Styrkor/begränsningar: Omfattande översikt; behov av standardiserade RCT:er.

5. Stausholm MB., et al. Effekt av LLLT vid knäartros: BMJ Open (2019)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12326686/

• Population: Placebokontrollerade LLLT-studier av knäartros.
• Intervention: Olika doseringsprotokoll för LLLT.
• Viktigaste resultaten:
  • Betydande smärtreduktion
  • Förbättrad ledfunktion
• Studietyp: Systematisk översikt och metaanalys (2019).
• Styrkor/begränsningar: Starkt stöd, men variation i dosering mellan studier begränsar jämförbarheten.

6. Lourinho I., et al. LLLT hos vuxna med reumatoid artrit: systematisk översikt och metaanalys (2023)

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC12326686/

• Population: Vuxna med reumatoid artrit.
• Intervention: Olika LLLT/PBM-protokoll.
• Viktigaste resultaten:
  • Minskning av inflammationsmarkörer
  • Minskad smärta
  • Förbättrad funktion (i vissa studier)
• Studietyp: Systematisk översikt och metaanalys (2023).
• Styrkor/begränsningar: Lovande, men små kohorter och varierande metodik.

Rödljusbehandling är en friskvårdsmetod och ersätter inte medicinsk vård. Resultaten varierar från person till person. Rådgör med din läkare vid besvär.