Mitokondrier och ATP: så påverkar rött ljus dina celler

Varje rörelse du gör, varje tanke och varje återhämtningsprocess i huden kräver energi. Den energin bildas av mitokondrierna i dina celler i form av en molekyl som kallas ATP.

I den här förklaringen får du läsa om hur det fungerar, vad rött och nära infrarött ljus har med denna process att göra och vad forskningen säger om detta - och inte säger.

Vad är mitokondrier?

Mitokondrier är små strukturer i nästan alla dina celler. De kallas ofta cellens kraftverk, eftersom de omvandlar näringsämnen och syre till användbar energi.

Celler som förbrukar mycket energi, som hjärt-, hjärn- och muskelceller, innehåller flest. En muskelcell kan ha hundratals till tusentals.

Vad är ATP och varför behöver du det?

ATP (adenosintrifosfat) är kroppens energivaluta. Muskler som drar ihop sig, nerver som skickar signaler och celler som reparerar sig: alla använder ATP.

När en cell behöver energi spjälkar den ATP till ADP och en fosfatgrupp. Då frigörs energi. Därefter omvandlar mitokondrierna åter ADP till ATP, och så fortsätter det hela dagen.

Kroppen lagrar nästan inget ATP. Den bildar det hela tiden på nytt. Man uppskattar att du varje dag omsätter ungefär din egen kroppsvikt i ATP.

Hur bildar mitokondrier ATP?

Det sker i tre steg.

1. Glykolys

I cellens vätska bryts glukos ner till pyruvat. Det ger en liten mängd ATP och kan även ske utan syre.

2. Citronsyracykeln

Pyruvat går in i mitokondrierna och bryts ner ytterligare. Då bildas de energirika molekylerna NADH och FADH₂, som behövs för det sista steget.

3. Elektrontransportkedjan

Det är här den allra största mängden ATP bildas. I mitokondriernas inre membran överför fyra proteinkomplex elektroner till varandra. Därigenom uppstår ett slags vattentryck av protoner som driver en "turbin": enzymet ATP-syntas.

I slutet av kedjan finns cytokrom c-oxidas (komplex IV). Enzymet överför elektronerna till syre. Just detta enzym spelar huvudrollen när det gäller rött ljus.

Vad gör rött ljus med dina mitokondrier?

Cytokrom c-oxidas innehåller koppar- och järncentra som kan absorbera ljus (Karu, 2010). Forskning om denna effekt gäller ljus på ungefär 590 till 1100 nm: från gulorange, via rött, till nära infrarött.

Bromsen som lossnar

Den vanligaste förklaringen handlar om kvävemonoxid (NO). Den molekylen kan binda till cytokrom c-oxidas och fungerar då som en broms: syre kan binda sämre och energiproduktionen saktar ner.

Ljus med rätt våglängd kan frigöra NO från enzymet. Då kan syre binda igen, elektronerna flödar snabbare och ATP-produktionen ökar (de Freitas & Hamblin, 2016).

Vad som händer därefter

Efter det första steget följer signaler i cellen, bland annat genom en kortvarig ökning av reaktiva syreföreningar och via kalcium. Dessa signaler aktiverar gener som har att göra med reparation, celldelning och cellens eget antioxidantskydd (de Freitas & Hamblin, 2016; Maghfour et al., 2024).

Inte hela förklaringen

Forskare är ännu inte överens om att cytokrom c-oxidas är den enda förklaringen. Det finns också tecken på andra vägar, som ljuskänsliga jonkanaler och en effekt på vatten i cellen (Hamblin & Liebert, 2022). Mekanismen undersöks alltså fortfarande intensivt.

Vad visar forskning på människor?

Den mesta forskningen om mitokondrier har gjorts i celler och på djur. Det finns också studier på människor. Några exempel:

• Mätning i kroppen. Forskare belyste underarmen hos 11 friska deltagare med 1064 nm laserljus och mätte med spektroskopi en ökning av oxiderat cytokrom c-oxidas och syrerikt blod jämfört med placebo (Wang et al., 2016). Senare såg de samma sak i den prefrontala hjärnbarken (Wang et al., 2017).
• Hud. I en kontrollerad studie med 136 deltagare fick behandlingsgrupperna 30 sessioner med rött eller rött plus nära infrarött ljus. De visade förbättringar av hudens ojämnhet och kollagentäthet, uppmätt med ultraljud, jämfört med kontrollgruppen (Wunsch & Matuschka, 2014).
• Rynkor runt ögonen. Hos 137 kvinnor ledde 10 sessioner med 590 nm eller 660 nm ljus till ungefär 30 % mindre rynkvolym runt ögonen (Mota et al., 2023).

Översiktsstudier lyfter också fram en reservation: många studier är små, använder olika inställningar och finansieras ibland av tillverkare (Glass, 2021). Se därför forskning som en vägledning, inte som en garanti.

Mer är inte alltid bättre

Ljus verkar enligt en så kallad bifasisk dos-respons. För lite ljus gör liten skillnad. En lämplig dos ger störst effekt. Vid mycket mer ljus minskar effekten igen (Huang et al., 2011).

Därför handlar det inte bara om våglängden, utan också om ljusintensiteten, avståndet och längden på en session (Maghfour et al., 2024). Följ den rekommenderade sessionstiden i bruksanvisningen för din apparat.

Vilka våglängder är mest studerade?

När det gäller mitokondrier handlar det om tre grupper:

• Gulorange ljus (runt 590 nm) verkar i de övre hudlagren.
• Rött ljus (ungefär 600 till 700 nm) verkar främst i huden.
• Nära infrarött ljus (cirka 700 till 1100 nm) tränger djupare.

Vill du veta vad varje våglängd gör och hur djupt den når? Läs då vår förklaring av våglängder för rött ljus.

Hur stödjer du dina mitokondrier i vardagen?

Ljus är bara en faktor. Grunden finns i din livsstil:

• Motion. Särskilt uthållighetsträning får kroppen att bilda fler och bättre mitokondrier, och styrketräning hjälper dig att behålla muskelmassan.
• Sömn. Under sömnen återhämtar sig cellerna och rensar bort skadade delar.
• Varierad kost. Dina mitokondrier behöver bland annat B-vitaminer, järn och magnesium för att fungera väl.
• Dagsljus. Solljus innehåller naturligt rött och nära infrarött ljus. Att gå ut en stund är alltid en bra början.

Rödljusbehandling kan vara ett komplement, inte en ersättning.

Vanliga frågor

Kan rött ljus reparera dina mitokondrier?

Forskning visar att rött och nära infrarött ljus kan öka aktiviteten hos cytokrom c-oxidas. Om det märkbart förändrar något för dig beror på din situation, dosen och hur ofta du använder det. Resultaten varierar från person till person.

Hur lång tid tar det innan man märker något?

I hudstudierna ovan mättes resultaten efter 10 sessioner under 4 veckor och efter 30 sessioner under cirka 15 veckor. Regelbundenhet är viktigare än långa sessioner.

Tränger ljuset igenom kläder?

Knappast. Kläder blockerar det mesta av ljuset. Använd därför rött ljus på bar hud.

Är rött ljus säkert?

Rödljusbehandling tolereras i allmänhet väl i studier. Den vanligaste rapporterade biverkningen är tillfällig hudrodnad (Maghfour et al., 2024). Titta inte länge rakt in i ljuset och följ bruksanvisningen för din enhet. Har du besvär eller använder du läkemedel som gör dig ljuskänslig? Rådgör då först med din läkare.

Läs mer

• Våglängder för rött ljus: vad gör 590 till 1072 nm?
• Förklaring av rött och infrarött ljus
• Förklaring av rödljusbehandling

Källor

1. de Freitas LF, Hamblin MR. Proposed mechanisms of photobiomodulation or low-level light therapy. IEEE Journal of Selected Topics in Quantum Electronics, 2016. Visa studien
2. Karu T. Mitochondrial mechanisms of photobiomodulation in context of new data about multiple roles of ATP. Photomedicine and Laser Surgery, 2010. Visa studie
3. Maghfour J, et al. Photobiomodulation CME part I: overview and mechanism of action. Journal of the American Academy of Dermatology, 2024. Visa studie
4. Hamblin MR, Liebert A. Photobiomodulation therapy mechanisms beyond cytochrome c oxidase. Photobiomodulation, Photomedicine, and Laser Surgery, 2022. Visa studie
5. Wang X, et al. Interplay between up-regulation of cytochrome-c-oxidase and hemoglobin oxygenation induced by near-infrared laser. Scientific Reports, 2016. Visa studie
6. Wang X, et al. Up-regulation of cerebral cytochrome-c-oxidase and hemodynamics by transcranial infrared laser stimulation. Journal of Cerebral Blood Flow & Metabolism, 2017. Visa studie
7. Wunsch A, Matuschka K. A controlled trial to determine the efficacy of red and near-infrared light treatment in patient satisfaction, reduction of fine lines, wrinkles, skin roughness, and intradermal collagen density increase. Photomedicine and Laser Surgery, 2014. Visa studie
8. Mota LR, et al. Photobiomodulation reduces periocular wrinkle volume by 30%: a randomized controlled trial. Photobiomodulation, Photomedicine, and Laser Surgery, 2023. Visa studie
9. Glass GE. Photobiomodulation: the clinical applications of low-level light therapy. Aesthetic Surgery Journal, 2021. Visa studie
10. Huang YY, et al. Biphasic dose response in low level light therapy: an update. Dose-Response, 2011. Visa studie

Skriven av Chaya Bollebakker, grundare av Panacea Light Therapy. Uppdaterad den 15 oktober 2026.

Rödljusbehandling är en friskvårdstillämpning och ersätter inte medicinsk vård. Resultaten varierar från person till person. Rådgör med din läkare vid besvär.