Ländryggssmärta är det besvär som vi får flest mejl om. Oftast från någon som har levt med molande smärta i ländryggen i flera månader, har träffat en fysioterapeut och ändå vaknar stel varje morgon. Frågan är då om rödljusbehandling vid ryggsmärta kan tillföra något. Det ärliga svaret: ljus kan inte reparera en mellankotskiva. Musklerna, fascian och vävnaden runt ryggraden ligger däremot inom räckhåll, och den vävnaden avgör ofta hur dagen känns.

Vad rödljusbehandling vid ryggsmärta gör och inte gör

Rödljusbehandling vid ryggsmärta riktar sig mot musklerna, fascian och vävnaden runt ryggraden, inte mot ett diskbråck eller en utsliten kota. Nära infrarött ljus på 830–850 nm når 4–5 cm djupt. Användare uppger framför allt mindre morgonstelhet och lättare rörelser, vanligtvis från och med vecka två till fyra.

Det är ett måttligt löfte, och det är avsiktligt. Vid ospecifik ländryggssmärta, som utgör den överlägset största gruppen, går det sällan att peka ut en enda struktur som är skadad: det handlar om överbelastade muskler, stel fascia och irriterade ledkapslar. Fotobiomodulering verkar på den vävnaden, inte på en röntgenbild.

Varför ländryggen är ett svårt område

Ländryggen är inte en plan yta med en enda smärtkälla under, utan ett skiktat område där strukturerna ligger på olika djup.

• Hud och underhudsfett, de första millimetrarna upp till ungefär en centimeter. Här tränger 660 nm fortfarande lätt igenom.
• Den thorakolumbala fascian, bindvävshinnan över ryggmusklerna. Vid långvariga besvär är detta lager ofta förtjockat och mindre följsamt.
• De ytliga ryggmusklerna, erector spinae, två muskelkolumner längs ryggraden, vanligtvis en till tre centimeter under huden.
• De djupa stabiliserande musklerna, däribland multifidus, ligger tätt intill kotorna. Vid kronisk ländryggssmärta är den ofta svagare och mindre aktiv.
• Facettlederna och deras ledkapslar, på baksidan av ryggraden: omkring fyra centimeter vid smal kroppsbyggnad och djupare vid kraftigare kroppsbyggnad.

Om man bara belyser ytligt når man huden och den övre delen av fascian. Strukturerna som orsakar besvären vid lumbago förblir då utom räckhåll.

Varför 830–850 nm gör jobbet här

Effekten börjar i mitokondrierna. Cytokrom c-oxidas, ett enzym i elektrontransportkedjan, är känsligt för rött ljus på 660 nm och nära infrarött ljus på 830–850 nm. Vid belysning frigörs kväveoxid, ATP-produktionen ökar och korta pulser av reaktiva syreföreningar fungerar som reparationssignal. Facktermen är fotobiomodulering, vilket förklaras på vår sida om hur rött och nära infrarött ljus verkar i kroppen.

För ryggen är genomträngningsdjupet avgörande. Rött ljus på 660nm når 5 till 10 mm och stannar i huden. Nära-infrarött ljus på 830 till 850nm når 4 till 5 cm och når fascia, muskler, ledkapslar och nerver. För ansiktet spelar 660nm huvudrollen, men för ländryggen är det tvärtom.

Det gör inte 660nm meningslöst; det bidrar till huden. Men den som väljer en apparat med LED-ljus mot ländryggssmärta och bara fokuserar på det röda ljuset väljer utifrån fel egenskap. I vävnaden sker i övrigt samma sak som vid andra smärtbesvär: makrofager förskjuts till ett reparerande läge och mikrocirkulationen förbättras, som beskrivs i vår artikel om rödljusbehandling vid smärta och inflammation.

Bälte eller panel: varför kontakt med huden är viktig

En panel fungerar utmärkt, men ett infrarött ryggbälte har här fördelar som väger mindre på andra områden.

Avståndsförlusten väger tyngst. Ljusstyrkan minskar snabbt med avståndet, så varje centimeter mellan ljuskällan och huden kostar effekt på den plats där du behöver den. I litteraturen anges cirka 100 mW/cm² på behandlingsområdet som en lägstanivå; billiga apparater når 20 till 30 mW/cm².

Den andra punkten är praktisk: ländryggen sitter bakom dig. Att rikta en panel och sedan stå stilla i femton minuter är omständligt, vilket gör att människor hoppar över sessioner, trots att det just är frekvensen som avgör resultatet. Mer om detta finns på vår sida om rödljusbehandling mot ryggsmärta.

Protokoll för rödljusbehandling vid ryggsmärta

Protokollet är enkelt, men de första två veckorna kräver försiktighet: vävnaden vänjer sig vid belastningen.

• Belys bar hud. Kläder, särskilt tjockt tyg, absorberar en betydande del av effekten.
• Frekvens väger tyngre än varaktighet. Tre gånger i veckan är minimum, två gånger i veckan ger inget resultat.
• Belys hela området, inte bara en punkt: smärtstället och orsaken finns sällan på samma plats.
• En kvällssession går bra: rött och nära-infrarött ljus undertrycker inte melatonin, till skillnad från blått ljus.

Tidslinjen: när märker du något

Rött ljus fungerar inte som ett smärtstillande medel, utan bygger upp effekten gradvis. Under de första två till fyra veckorna bygger kroppen upp sin kapacitet, därefter kommer resultatet. Den som slutar efter tre veckor får ingen varaktig effekt.

Du upplever sannolikt ingen akut effekt under behandlingen. Värmen från ett bälte känns behaglig, men det är inte verkningsmekanismen. Samma mönster beskriver vi i röd ljusterapi och muskelåterhämtning, där återuppbyggnaden går snabbare. Om det även finns förslitning i facettlederna kan du läsa vår artikel om röd ljusterapi vid artros.

När du först bör uppsöka läkare

All ryggsmärta är inte ospecifik ryggsmärta. Kontakta först din vårdcentral vid:

• Smärta som strålar ut i benet, ända ner till vaden eller foten.
• Domningar eller stickningar i benet, foten eller skinkområdet.
• Kraftnedsättning, till exempel att du inte kan lyfta foten ordentligt.
• Plötslig, svår smärta, särskilt efter ett fall eller en olycka.
• Ryggsmärta med feber, viktminskning eller problem med att kissa eller tömma tarmen.

Det är signaler som kräver en diagnos, inte egenvård. Röd ljusterapi vid ryggsmärta ersätter inte läkare, fysioterapeut eller läkemedel.

Och det vi helst vill betona: rörelse och muskelstyrka förblir grunden. Regelbunden rörelse är den bäst underbyggda åtgärden vid ländryggssmärta, följt av styrka i rygg, mage och höfter. Ljus ersätter inte detta, men sänker tröskeln: den som är mindre stel rör sig lättare och tränar bättre.

Är du osäker kan du boka ett kostnadsfritt videosamtal på femton minuter med en specialist. Ingen säljpitch, utan ett ärligt samtal om vad som är realistiskt. Om du hellre skriver kan du svara nedan: det är alltid en människa som läser och du får svar inom 24 timmar.

Vilket TheraFlex-bälte passar dig

TheraFlex-bältet finns i två utföranden, med samma kombination av rött och nära infrarött ljus. Skillnaden ligger i strömförsörjningen och därmed i effekten.

• Det trådbundna TheraFlex-bältet drivs med elnät och uppmättes kalibrerat till 219 mW/cm² på huden, klart över den lägre gränsen i forskningen. Ett val när du vill nå de djupare lagren, förutsatt att du befinner dig nära ett eluttag.
• Den trådlösa TheraFlex-midjeremmen drivs med ett batteri och ger något lägre effekt i utbyte mot rörelsefrihet: du tar på dig den och fortsätter gå som vanligt. För den som annars skulle hoppa över behandlingstillfällen kan det vara avgörande.

Kort sagt: sladdansluten när intensitet är viktigast, trådlös när bekvämligheten gör att du använder midjeremmen oftare. Om du också vill behandla större områden är en panel som ATP Pro 700 Essential Set mer mångsidig. Våra dioder ligger inom 5 nm från målvärdet, vilket förklaras närmare i vår vetenskapliga forskning om rödljusbehandling.

Vanliga frågor

Hjälper rödljusbehandling vid diskbråck?

Ljus kan inte återställa ett utbuktande diskbråck. Vid utstrålande smärta i benet, stickningar eller kraftnedsättning bör du först kontakta din vårdcentral. När diagnosen är tydlig använder vissa personer ljus i samråd med sin behandlare för de omgivande musklerna, inte för själva diskbråcket.

Vilken våglängd behöver jag vid ländryggssmärta?

Nära infrarött ljus på 830–850 nm gör nästan allt arbete vid ländryggen, eftersom det når 4–5 cm djupt och därmed når fascia, muskler och ledkapslar. Rött ljus på 660 nm stannar i de översta 5–10 mm och bidrar främst till huden.

Är en midjerem bättre än en panel för ryggen?

För ryggen är den det. En midjerem ligger mot huden, så ingen intensitet går förlorad över avståndet. Den följer ländryggens kurvning och du kan fortsätta röra dig. En panel är mer mångsidig för flera kroppsdelar, men svårare att rikta mot din egen ländrygg.

Vad är skillnaden mellan den sladdanslutna och den trådlösa TheraFlex-midjeremmen?

Den sladdanslutna midjeremmen drivs med nätström och har en kalibrerad intensitet på 219 mW/cm² vid huden, vilket är lämpligt för de djupare lagren. Den trådlösa midjeremmen drivs med ett batteri, ger något lägre effekt och ger större rörelsefrihet. Om du väljer den trådlösa modellen använder du den i praktiken oftare.

Hur lång tid tar det innan jag märker något vid lumbago?

De flesta användare uppger mindre morgonstelhet under vecka 1–2 och att det blir lättare att röra sig under vecka 3–4. Vid kroniska besvär märks en tydligare skillnad omkring vecka 6–8. Rött ljus verkar gradvis, så om du slutar efter tre veckor får du ingen bestående effekt.

Se mer

Titta på den sladdanslutna TheraFlex-midringen för ländryggen om intensitet är viktigast, eller välj den trådlösa modellen när du vill kunna fortsätta röra dig. Om du fortfarande är osäker kan du gärna boka ett samtal. Mer information finns på vår sida med vanliga frågor.